Ardiente

Jag är skittrött. Så trött så det känns som mina ögon är fulla av grus och knapp går att hålla öppna. Kroppen känns stel och seg och jag skriver fel på tangenterna hela tiden. Jag borde sova?
Jag ska bara sitta och lyssna på några kentlåtar till. Dom är alltid som skönast på kvällen på något sätt. Jag tycker om att sitta ensam och lyssna och inte göra någonting alls. Bara sitta och känna.
   Just nu är det Columbus som är på repeat på iTunes. När jag ser eller lyssnar på något som jag tycker är oerhört fint så får jag bara en konstig lust att gråta. Fast på ett skönt sätt då. En bra gråt (säger man ett gråt eller en gråt?) är riktigt skön. Om man till exempel haft en riktigt shitty dag och känner sig på riktigt kasst humör så är det bara så skönt att släppa ut allt tillsammans med tårarna och lite hulkande. Man plaskar en stund i en våt kudde, sen torkar man tårarna, tar ett djupt andetag och så är man redo att möta världen igen. Fast då med ett leende på läpparna såklart., ingen vill ju vara en crybaby 24/7.



Du har tänkt allt som sagts om mig
Du kan tro allt du hört om mig
Du kan ställa frågor om sanningen
Finns det en eller finns det tusen

Svara rakt från hjärtat nu
Ditt medlidande kan jag vara utan
Om det här ska vara allt vi hann
Så håll mig hårt
Håll mig älskling nu.

Stockholm vaknar långsamt
På droger och på sorg
Snön hyr ut sin oskuld
till hela Kungsholms torg
Det känns som när jag kom hit
way back in 93
en ynklig rad av fotspår
En okänd kontinent

Släpp snälla, släpp taget nu
Jag kan stå, gå eller krypa härifrån
Om det här är allt vi hinner med
så håll mig hårt min älskling nu

Vaknar staden långsamt
och jag är full igen
Snön hyr ut sin oskuld
för skiten bara känns
Det känns som när jag kom hit
way back in 93
en ynklig rad av fotspår
en oändlig kontinent

Stockholm vaknar långsamt
och jag är full igen
Snön hyr ut sin oskuld
till hela Kungsholmen
Och det känns som när vi kom hit
till möjlighetens land
Du kan följa mina spår hem
Columbus var mitt namn

Jocke Berg

Godnattpuss.