En kväll i maj.

Tillbaka i min lilla lya efter en underbart skön promenad till Stensö and back. 
Det ger en sån skön känsla, att bara gå, lyssna på kent i ipoden och bara släppa alla tankar.
Det känns som man lever sig in i musiken, blir ett med den och med den klara vårluften runtomkring. 
Jag börjar tycka om Kalmar nu. Det är ett stort steg, att tycka om. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0