Ardiente

Idag har varit en sån dag då jag har gått med ett leende på läpparna i stort sett hela tiden.

Tyckt om varenda människa jag stött på, lett stort mot bilförarna som stannat för mig vid

övergångsställena på väg hem från skolan, haft lust att hoppa i varenda vattenpöl,

bara skrattat då jag spillt rödvin på min nytvättade tröja och sett det evigt piskande regnet som något uppfriskande istället för något som får mascaran att bilda ränder längs mina kinder.

Men nu. Nu är det kväll och du är inte här. Det är varmt under mitt täcke men inte tillräckligt varmt. Jag viskar godnatt ut i mörkret men får inget svar. Jag sträcker ut armen men det är ingen där. Jag vill att du ska vara där.

Jag vill att du ska vara där, istället för trettio mil bort. Jag vill inte ens att du ska vara trettio centimeter bort.